Möt Petter Björlund: ”Försökte njuta av livet på andra sätt”

ÖIS första sommarvärvning Petter Björlund har haft en brokig karriär. Från lovande talang i blåvitt till division 2 efter dubbla korsbandsskador. Närmast kommer mittbacken från ett äventyr på Färöarna. Där var han lagkamrat med förre ÖIS-aren Ken Fagerberg.
– Det jag vill med att komma till ÖIS är att komma tillbaka till en elitsatsning. Med seriositet, där man jobbar och där det ställs krav. Det har jag fått här, säger Petter Björlund.

Petter Björlund inledde sin fotbollskarriär som liten kille i Bohus IF. När han var i tolvårsåldern kände han ett sug att spela mer fotboll, flera dagar i veckan. Valet föll då på att lämna den lilla lokala klubben för allsvenska IFK Göteborg. Petter gjorde bra ifrån sig och klättrade i de olika ungdomslagen. Som 19-åring belönades han med ett A-lagskontrakt. Då började skadehelvetet.

– Jag drog ena korsbandet nästan direkt, innan säsongen hann börja. Efter fem månader kom jag tillbaka och skulle ha min första träning med kontakt. Läkarna sade att jag hade fått tillbaka alla muskler, men jag tror inte att jag var redo i huvudet. Att jag var lite rädd och inte litade på knäet helt hundra. Sen kom det en tackling där jag normalt hade tacklat tillbaka, men den gången försökte jag att akta på mig och fick spelaren över knäet. Jag drog samma korsband igen, säger Petter Björlund.

Hur hanterar man sådana bakslag i den åldern?
– Det var jättespeciellt. Jag hade hela livet drömt om att bli fotbollsproffs. Korsband behöver inte att vara det, men jag tycker att det är en ”game changer”. Det får stora konsekvenser. Efter första skadan hade jag en jäkla motivation att komma tillbaka. Men efter andra gången började jag att tänka om. Det kommer att bli tufft att bli proffs efter inget spel under två år. Jag försökte njuta av livet på andra sätt än genom fotbollen. Jag tror att det var nyttigt på ett sätt. Bland mina kompisar från blåvittiden är det nästan bara jag som fortfarande spelar, trots två korsbandsskador. Det ska jag vara glad för, att jag har gjort det bra, säger Björlund.

Efter den tunga skadeperioden som varade i två år gick han över till Utsiktens BK i division 2. Drömmen om att vara fotbollsproffs hade fått sig en rejäl törn, men Björlund kämpade på och tog det i sin egen takt. Med en annan inställning.

– Jag har sänkt kraven på mig själv genom mina korsbandsskadorna. Jag har börjat att klappa mig själv på axeln mer istället. Exempelvis när jag gick till Utsikten i division 2 efter skadorna, ingen ville ju ha en spelare som inte spelat på två år. Då tänkte jag att det var fantastiskt att jag kunde spela igen och klappade mig själv på axeln för det. Sedan plockade Ljungskile mig och då tänkte jag ”kolla, du är tillbaka på en Superettannivå, trots skadorna, bra jobbat!”. Jag fick en mycket mer positivare mentalitet kring allt på grund av skadorna. För varje år som går märker jag dock att jag höjer pressen på mig själv hela tiden.

Är det positivt eller negativt?
– Det kan vara både bra och dåligt. Jag försöker att inte göra det. För jag har märkt att det har gått bra utan att ha hög press på sig själv. Ju högre upp du kommer desto mer press blir det båda från dig själv och folk runt omkring. Sätter jag för mycket press på mig själv blir det mer åt ångesthållet och då kommer jag inte riktigt upp i nivå.

Efter sejouren i division 2 och Utsikten blev det fem säsonger i Superettan med Ljungskile. I fjol åkte laget ned till division 1. Då passade 28-åringen att testa spel utomlands. Nästa destination: 07 Vestur på Färöarna. Förre ÖIS:aren Ken Fagerbergs klubb.

– Det var faktiskt Ken som lobbade in mig på Färöarna. Klubben sa att de hade kollat på mig en del och att det stod mellan mig och en annan mittback från Superettan. Och att de då hade frågat Ken vilket gjorde att valet föll på mig.

Tiden på Färöarna blev dock kortvarig. Björlund var inte nöjd med kvaliteten på ligan som han jämförde med svensk division 2-klass. Däremot berömmer han landet med tanke på deras förutsättningar.

– Det är tio klubbar i högsta serien och det bor 50 000 människor i hela landet. Det är som att Kungälv skulle försöka bedriva en professionell liga. Så om man tänker på deras förutsättningar och hur få de är. Då är det fantastisk kvalitet. Jätteimponerande.

Även själva fotbollsintresset på öarna är stort. Enligt Fifa är det bara Costa Rica och Tyskland som har fler fotbollsspelare procentuellt sett till befolkningen i landet.

– Det var helt sjukt. Alla spelade verkligen fotboll hela tiden. Alla små pojkar och flickor spelade till sent på kvällen. Varje dag var de ute och spelade fram till elva på kvällen. Och hela landet var jättefotbollsintresserade. Varenda tant visste vem man var och kom fram och hälsade.

Utöver fotbollsintresset fick Björlund även känna på färöisk natur och kultur på nära håll.
– Det är en sjuk natur. Exempelvis växer det inga träd där alls, de har varit tvungna att plantera lite träd. Och det går får överallt, verkligen överallt. Om man råkar köra på ett får med bilen är det höga böter på det.

– Sen har de väldigt mycket egen kultur. En gång var jag med om en valslakt. Då ringdes hela byn upp och varenda en lämnade sina jobb för en stund och kom ut med våtdräkter och förberedde båtarna. Det var slakt på gång. Det kändes nästan som förberedelse för ett krig, det var en elektrisk känsla. Det var rätt häftigt att se hela byn sluta samman och gå tillbaka till att bli fiskare till 100 procent helt plötsligt.

Det låter ganska brutalt med ”valslakt”?
– Många tycker att det är rätt hemskt. Det var rätt barbariskt. Man märkte att det var en sådan djup inrotad traditionell grej. Deras förfäder har säkert överlevt på grund av dessa valslakter förr i tiden. Inget går heller inte till spillo utan allt äts upp eller används på annat sätt. Alla hjälps åt och delar sen lika på allt.

Var du med och deltog?
– Jag var inte med, men Ken Fagerberg var med och drog upp valar där, haha.

Medan Ken Fagerberg lirar boll och drar upp valar på Färöarna vände Petter Björlund hem till Sverige igen. Tidigare i juli skrev mittbacken på för ÖIS säsongen ut.

– Allt har varit väldigt bra hittills. Gräsmattan är bra, materialet är bra, allt är proffsigt här. Jag har varit på andra ställen innan och där har det inte alltid funkat lika bra. Det är bra kvalitet på truppen också. Det har varit kul här i början.

Efter dryga en veckas träning med laget slängdes han in i hetluften direkt. Björlund spelade hela matchen mot Helsingborg i omstarten av Superettan. Om han lyckas ta en startplats under sin tid i ÖIS återstår att se.

– Jag följde ÖIS under säsongen innan jag skrev på och tycker att alla de andra försvararna är riktigt bra och har gjort det bra. Jag tänker inte så mycket på mina chanser utan tänker att jag är en mittback i truppen och gör jag det så bra jag kan och gör mitt har jag förhoppningsvis bra chanser att spela.

Vad har du för förhoppningar på denna höst med ÖIS?
– Jag åkte till Färöarna för de kunde erbjuda ett bra kontrakt, men tyvärr var fotbollen för dålig. För oseriöst. Det jag vill med att komma till ÖIS är att komma tillbaka till en elitsatsning. Med seriositet, där man jobbar och där det ställs krav. Det har jag fått här. Sen tror jag att jag kan bidra i en sådan miljö och trupp med den person jag är.

FAKTA
Namn: Petter Björlund
Född: 5 juni 1989
Position: Mittback
Moderklubb: Bohus IF
Tidigare klubbar: Bohus IF, IFK Göteborg, Västra Frölunda IF (lån), Utsiktens BK, Ljungskile SK, 07 Vestur (Färöarna).

Hjärtligt välkommen till ÖIS, det vackraste av sällskap, Petter!

 

Biljetter till nästa match: Örgryte IS – Norrby IF 31 juli

 

Text: Johan Velagic

FacebookTwitterGoogleTumblrLinkedIn