Historik


Titlarna: 12 SM-guld | 1 Cupguld

ÖIS har en lång och guldkantad historia. Totalt har ÖIS spelat hem 12 SM-guld och ett cupguld genom åren. Nedan summeras samtliga säsonger där ÖIS tagit sina titlar. Allt från första SM-guldet från första SM-turneringen 1896 till cupguldet 2000 via det senaste SM-guldet 1985.

1896 – SM-guld I
1896 spelas det första svenska mästerskapet i fotboll. Tävlingen hålls i Hälsingborg och spelas i cupform med två anmälda lag. ÖIS slår Idrottens Vänner med 3-0 i finalen med sitt lag som numera består av endast svenskar. Erik Grauers och bröderna Aron och Olof Hammarbäck är de mest tongivande spelarna i detta lag. I Helsingborgs Dagblad finns följande notis om matchen: “kampen” fortgick i ca 1 timma och var synnerligen vacker att åse”. ÖIS blir alltså de första svenska mästarna i fotboll och Sällskapet upprepar sin triumf med råge i nästa års mästerskap.

Laget 1896 hade följande sammansättning: Olof Hammarbäck mv, Nils Eriksson, Eric Grauers, Aron Hammarbäck, Adolf Helgesson, Gustav Larsson, Sigurd Larsson, Ernst Lindberg, Waldemar Nordström. Nils Schytte, E.B. Simonsen.

1897 – SM-guld II
1897 spelas tävlingarna i Göteborg och ÖIS möter i finalen sitt egna reservlag. A-laget vinner med 1-0. De är de enda lagen som är anmälda till tävlingen.

Laget 1897 hade följande sammansättning: Hjalte Wiberg mv, Victor Andersson, Eric Grauers, Ernst Grauers, Axel Jönsson, Einar Larsson, Sigurd Larsson, Ernst Lindberg, Erik Schmidt, Carl Selvig, Alfred Svensson.

Under ÖIS dominans har Gais, bildat 1894, intagit platsen som Göteborgs andralag. Första derbyt mot Gais spelas 8 juni 1897 och ÖIS vinner med 2-0. Ytterligare fem matcher spelas mot Gais det året: två oavgjorda och tre rödblåa vinster.

1898 – SM-guld III
1898 vinner ÖIS SM för tredje året i rad. I finalen på ”Gärdet” i Stockholm besegrar Sällskapet AIK i första matchen lagen emellan med klara 3-0. En av de mångsidiga bröderna Hammarbäck, Aron, passar också på att ta en av många titlar som svensk mästare i Tennis.

Laget 1898 hade följande sammansättning: Olof Hammarbäck mv, Arthur Ahlqvist, Victor Andersson, Magnus Carlsson, Aron Hammarbäck, Axel Jönsson, Ernst Lindberg, Ivar Lundberg, Paul M. Persson, Willy Plog, August Svensson.

Matcherna mot Gais fortlöper. Detta år möts lagen i sex matcher. ÖIS vinner samtliga med en total målskillnad av 26-0.

1899 – SM-guld IV
ÖIS överlägsenhet i Göteborg gör att klubbordföranden Wilhelm Friberg bildar Göteborgs Fotbollsförening (GFF) 1897. De båda lagen möts i SM-finalen 1899 som ÖIS vinner med 4-0 och säkrar därmed klubbens fjärde raka SM-guld. Till årets SM är det för första gången fyra lag anmälda till turneringen som spelas i Göteborg.

Laget 1899 hade följande sammansättning: Olof Hammarbäck mv, August Svensson, Arthur Ahlqvist, Axel Jönsson, Ivar Lundberg, Gustav Bergström, Hjalmar Orstadius, Victor Andersson, Aron Hammarbäck, Eric Grauers, Jonatan Jonsson.

1902 – SM-guld V
Den mångsidiga brödraskaran, Eric, Georg och Gustaf Bergström bildar stommen i det lag som 1902 vinner SM. En fjärde bror, Henrik, gör senare entré i laget. Till SM 1902 i Jönköping är enbart ÖIS och Jönköpings AIF anmälda. Stockholmsklubbarna lyser med sin frånvaro. ÖIS vinner titelmatchen med förkrossande 9-0 och det blir den första titeln för den käre ÖIS-profilen, målvakten Oscar ”Påsket” Bengtsson. Nollan håller han också. ”Påsket” är med och vinner SM med ÖIS 1904, 1905, 1906, 1909 och 1913, men saknas i finallaget som vinner 1907 då Axel Sandgren vaktar målet.

I en ortstidning finns följande att läsa: “vid 1/2 femtiden samlades idrottsmännen för strid om SM i fotboll. Hvad denna stolta titel innebär, därom äro vi ej fullt på det klara med, men att Örgrytes IS bollspelare redde sig ganska mästerligt mot de oförskräckta men betydligt mindre öfvade Jönköpingsmännen såg vi tydligt”.

Laget 1902 hade följande sammansättning: Oscar Bengtsson, Per Ohlén, Erik Bergström, Georg Bergström, Ernst Sandstedt, Victor Andersson, Gustav Bergström, Knut Lindberg, Aron Hammarbäck, Erik Lund, Hjalmar Orstadius.

1904 – SM-guld VI
1904 är betydligt fler föreningar anmälda till SM, 22 stycken till antalet. ÖIS besegrar IFK Norrköping med klara 5-0 för att senare slå Östermalms IF i semifinal med uddamålet, 3-2. I finalen väntar Djurgården. Två snabba mål från ÖIS räcker för att hålla undan till ännu ett SM-tecken. Sällskapet vinner finalen på Idrottsparken i Stockholm med 2-1 inför 4000 åskådare.

Laget 1904 hade följande sammansättning: Oscar Bengtsson, Knut Lindberg, Erik Bergström, Folke Borg, Ernst Sandstedt, Hugo Levin, Gustav Bergström, Hjalmar Orstadius, Erik Lund, Aron Hammarbäck, Josef Larsson.

1905 – SM-guld VII
Även SM-finalen 1905 spelas på Idrottsparken i Stockholm. ÖIS har en enkel resa dit efter enkla vinster, dessutom lämnar Gefle walk over i semifinalen. ÖIS spelar hem titeln med 2-1 mot IFK Stockholm. Finalen får dock ett efterspel. Redan dagen innan matchen inleds ett debacle gällande färgen på ÖIS matchtröjor.

Båda lagen har nämligen röda tröjor och då ÖIS är bortalag tycker vissa att ÖIS ska byta ut sina röda tröjor. Trots hot om inställd match totalvägrar ÖIS att byta ut sina röda matchtröjor. IFK Stockholm fick till slut ge sig och spela i vita skjortor.

Efter ÖIS vinst delas endast segerplaketter ut. Själva trofén behåller förbundet då en protest omedelbart ska behandlas. Besvikelsen i ÖIS:arnas omklädningsrum är påtaglig och en diskussion startas hur de ska göra för att få med sig trofén hem till Göteborg. En röstning bland spelarna resulterar i att tre spelare blir utvalda att hämta tillbaka trofén. Dessa svettiga och leriga ynglingar stegar, i sina röda tröjor, helt resolut in i rummet där sammanträdet pågår. Helt frankt går Ivar Ryberg fram till bordet, greppar tag i dyrgripen och med orden ”vi ska bara hämta vårt pris” stegar trion ut igen. Gissa om det hurrades i ÖIS omklädningsrum efter den bravaden.

ÖIS får sedan en skarp varning och ett bötesbelopp för opassande uppträdande. Beloppet, på hela 25 kronor, tar Wilhelm Friberg snabbt fram ur egna plånboken och historien får därmed ett lyckligt slut.

Laget 1905 hade följande sammansättning: Oscar Bengtsson, Knut Lindberg, Erik Bergström, Folke Borg, Ivar Ryberg, Hugo Levin, Gustav Bergström, Josef Larsson, Erik Lund, Harald Lund, Roland Kuhlau.

1906 – SM-guld VIII
1906 bärgas tredje raka SM-guldet. Än en gång avgörs SM i Stockholm. Precis som 1904 besegrar ÖIS Djurgården. I finalen visar ÖIS god moral då laget reser sig från ett 3-1-underläge. Med någon minut kvar är det 3-3, då kliver Gustaf Bergström fram och skjuter in matchavgörande 4-3.

ÖIS förstalag spelar detta år inte det lokala seriespelet, ÖIS II lyckas ändå vinna Klass 1. Även titeln i första upplagan av Corinthian Bowl säkras. ÖIS ska senare vinna turneringen ytterligare sex gånger vilket ger facit sju vinster av åtta möjliga i Corinthian Bowl.

Laget 1906 hade följande sammansättning: Oscar Bengtsson, Folke Borg, Knut Lindberg, Tor Ericsson, Ivar Ryberg, Hugo Levin, Gustav Bergström, Erik Bergström, Josef Larsson, Erik Lund, Roland Kahlau.

1907 – SM-guld IX
1907 möter ÖIS för första gången IFK Göteborg i SM-spelet. ÖIS vinner matchen enkelt med 8-0. I andra omgången väntar Väsby som pulveriseras med hela 16-0. IFK Stockholm besegras i semifinalen med 7-3 efter ett hattrick av Josef Larsson. För fjärde året i rad står ÖIS som svenska mästare när IFK Uppsala besegras med 4-1 i finalen på Idrottsparken i Stockholm. Uppsala som spelar hela matchen med endast tio man då en av spelarna i laget missar tåget och inte hann fram i tid.

I september 1907 slår ÖIS det svenska målrekordet i en match då laget slår Varbergs GIF med smått osannolika 32-0. Ett rekord som står sig än idag. Domaren hade fullt sjå med att hålla räkningen. Det sägs att han hade småsten i fickorna som han räknade efter slutsignalen. Varbergsmålvakten hävdade att han inte alls släppt in så många mål.

Laget 1907 hade följande sammansättning: Axel Sandgren, Folke Borg, Knut Lindberg, Tor Ericsson, Ivar Ryberg, Sven Olsson, Gustav Bergström, Erik Bergström, Josef Larsson, Roland Kuhlau, Henrik Bergström.

1909 – SM-guld X
Charles B King från England anlitas av ÖIS som klubbens allra första fotbollstränare 1909 för att höja den rödblåa nivån ytterligare efter ett magert 1908. Det ger resultat.
I juni kan ÖIS bärga fjärde segern av Corinthian Bowl. Någon vecka senare blir ÖIS det första svenska lag som lyckas slå ett engelskt lag. Quinton besegras i två matcher med siffrorna 3-2 och 5-0.

IFK, Kamraterna som bildats 1904 har redan blivit den store lokale konkurrenten och matcherna mellan Örgryte IS och IFK Göteborg är för många göteborgare höjdpunkter på året. Skärmytslingarna lagen och klubbarna emellan är många på den här tiden och inte har de blivit färre genom åren. Göteborgskamraterna har vunnit SM 1908 och i kvartsfinalen 1909 ställs de mot ÖIS. Enligt dåtidens tidningar spelar ÖIS vackert och IFK oschysst. Tidningarna reagerar också på lymlar i publiken.

ÖIS vinner med 3-1, sista målet prickas in av Herman Myhrberg. Efter vinst i semifinalen mot IFK Uppsala spelas finalen på Walhalla inför rekordpublik, nästan 6000 åskådare. ÖIS mot Djurgården och gästerna tar ledningen, men när domaren blåser för full tid står ÖIS som segrare med 8-2. ÖIS är svenska mästare igen. Publik och press är förtjust men nöjdast är nog Wilhelm Friberg som får räcka över pokalen till lagkapten Erik Bergström, tre gjorda mål och bäst på plan.

Laget 1909 hade följande sammansättning: Oscar Bengtsson, David Asklund, Jacob Levin, Tor Ericsson, Ivar Ryberg, Sven Olsson, Gustav Bergström, Herman Myhrberg, Eric Bergström, Axel Englund, Henrik Bergström.

1913 – SM-guld XI
1913 vinner ÖIS svenska mästerskapet genom att slå Djurgården i finalen med 3-2. ÖIS inledde SM med att enkelt avfärda Gais med 7-2 och Västermalms IF med 5-0. Semifinalerna mot AIK blir däremot spännande.

Första matchen slutar 1-1 i Göteborg vilket innebär omspel på bortaplan. Publiken bjuds på högklassig fotboll. Kampen mellan AIK:s långpassningsspel och ÖIS kortpassningsspel fascinerar åskådarna. ÖIS särskilde tuffing Gustaf Sandberg gör sig dock inga vänner hos Stockholmarna heller. ÖIS:arna visar rätt dålig sportsmanship och psykar en AIK-spelare så hårt att han missar en straff trots att han fått slå om den tre gånger då domaren anmärkt på ÖIS:arnas beteende. Även omspelet slutar 1-1 och det blir en tredje match. 5-1 till ÖIS och saken är klar.

I Göteborg spelas finalen och trots att ÖIS saknar både Sandberg och Lundin kan laget efter en hård kamp stå som segrare. Djurgården lyckas att göra ett självmål vid ställningen 2-2 vilket blir det avgörande målet.

Samma år vinner ÖIS den sista Corinthian Bowl, sin sjunde titel och får behålla pokalen. Segern bärgas i omspel på Walhalla mot AIK med 5-1 efter en oavgjord final i Solna.

Under året utspelas ännu en skandalmatch mellan ÖIS och Kamraterna. Spelarnas uppträdande spårar ut till den grad att polisen ingriper. Fyra av spelarna arresteras och bötfälls i domstol. ”Påsket” Bengtsson får böta fem kronor för att han räckt lång näsa åt publiken. Det dröjer flera timmar innan den bråkiga publiken skingras av polisen. Matchen vinner ÖIS med 3-2, men pressens dom är hård. Derbyna borde ställas in tills vidare, tycker GP:s skribent.

Laget 1913 hade följande sammansättning: Oscar Bengtsson, Regis Palmers, Gustav Sandberg, William Ha¬gard, Einar Johansson-Halling, Fridolf Petersson, Josef Appelgren, Erik Bergström, Gunnar Lundin, Albert Kristiansson, Herman Myhrberg.

1985 – SM-guld XII
Inför sista omgången av seriespelet, där Mjällby står som motståndare, är Malmö och Kalmar redan klara för slutspel. IFK Göteborg ligger på en tredje plats med 25 poäng och +13 i målskillnad. ÖIS fyra på 24 poäng och +10 i målskillnad. AIK ligger femma med 24 poäng och +9 i målskillnad.

AIK slår IFK Norrköping med 1-0 och ligger bra till för en slutspelsplats. Blåvitt kan dock i slutminuten kvittera mot Brage hemma och segar sig förbi i tabellen. Nu hänger det på ÖIS om det ska bli spel om SM-medaljerna eller inte. Mjällby tar ganska snabbt ledningen med 1-0. ÖIS kommer dock tillbaka. Efter en halvtimme kvitterar Janne Hellström som precis i slutminuten av första halvlek även gör 2-1. I andra halvlekens inledning gör Sören Börjesson två mål och ÖIS vinner till slut matchen med hela 6-1. ÖIS är klara för SM-slutspel och gör upp om medaljerna med Malmö FF, Kalmar FF och IFK Göteborg.

I semifinalen ställs ÖIS mot Kalmar i ett dubbelmöte. Första matchen spelas hemma på Ullevi. ÖIS får en riktig kalldusch till start på matchen. Kalmar tar ledningen med 1-0 redan efter tre minuter. ÖIS reser sig dock än en gång. I slutet på första halvlek gör ÖIS två mål och går in i halvtidsvilan med en 2-1-ledning och vinner till slut matchen med 4-2 efter två mål av Gunnar Samuelsson och varsitt av Dennis Olsson och Janne Hellström.

Returen spelas nere i Kalmar. ÖIS får en drömstart och gör 1-0 i den tolfte minuten genom Glenn Martindahl. I slutet av första halvlek ökar Janne Hellström på till 2-0. I andra halvlek gör Martindahl sitt andra mål som betyder 3-0. ÖIS vinner matchen med 3-1 och dubbelmötet med totalt 7-3. Sällskapet är klara för final och gör upp om SM-guldet mot IFK Göteborg som besegrar Malmö i båda matcherna.

Över 30 000 åskådare tar sig till första finalmatchen på Ullevi. IFK Göteborg inleder starkast, gör 1-0 och trycker på för ytterligare mål. Sven Andersson i ÖIS-målet håller Sällskapet kvar i matchen med flera viktiga räddningar. ÖIS kommer in i matchen mer och mer. Efter en magnifik framspelning från Sören Börjesson till Glenn Martindahl kom kvitteringen genom en härlig sträckt vrist. Bara minuter senare gör Janne Hellström 2-1 på en retur. ÖIS har vänt på matchen.

I andra halvlek fortsätter ÖIS sitt fina spel och återigen hittar Janne Hellström målet till 3-1 efter en ny fin assist signerad Mäster Sören. I slutet av matchen reducerar IFK Göteborg till 2-3 genom Glenn Hysén. Börjesson, som har en fantastisk afton, replikerar minuten senare då han utsökt smeker in bollen i den vänstra burgaveln. Seger 4-2 och ÖIS sätter sig ett utmärkt läge för att säkra första SM-guldet på 72 år.

Andra och avgörande finalmatchen spelas inför 38 563 åskådare på Ullevi. Trots förlusten räknas IFK Göteborg fortfarande som favoriter. Matchen inleds nervöst och målchanserna som dyker upp för bägge lagen ger inga resultat. Efter 26 minuter får ÖIS en frispark i ett bra läge. Alla förväntar sig att kapten Börjesson ska ta den. Istället stegar Jan Gidebratt fram och dundrar in bollen förbi en chanslös Thomas Wernersson i IFK-målet. 1-0 till ÖIS i finalmatch nummer två.

Glädjen varar inte särskilt länge då Torbjörn Nilsson kvitterar till 1-1 bara några minuter senare. Ett resultat som står sig halvleken ut. Andra halvlek fortsätter vara chansrik och det dröjer inte länge innan Janne Hellström nickar in 2-1. Än en gång kommer dock en snabb replik av IFK Göteborg som kvitterar till 2-2. IFK lyckas även få in 3-2 med kvarten kvar att spela.

Det blåvita laget trycker på med allt de har för ett 4-2-mål vilket hade betytt att det var utjämnat. ÖIS krigar på och försvarar sig med all kraft. I slutet av matchen är det många som ropar på efter en blåvitt straff då Dennis Olsson tacklar Torbjörn Nilsson. Domaren friar och ÖIS kan andas ut. Kort efteråt kommer slutsignalen. ÖIS förlorar matchen med 2-3, men vinner totalt med 6-5 och kan återigen titulera sig som svenska mästare. Första SM-guldet sedan 1913 är ett faktum. Efter matchen lyfter Sören Börjesson bucklan inför ett välfyllt Ullevi. SM-guldet som ÖIS trånat efter så länge är åter i hamn.

Tillsammans med ledarduon Agne Simonsson och Raymond Karlsson heter årets bragdmän, i rangordning efter spelade matcher i årets Allsvenska serie:
Conny Karlsson, Gunnar Samuelsson, Sven Andersson, Jan Hellström, Hans Prytz, Sören Börjesson, Sonny Åberg, Jan Gidebratt, Dennis Olsson, Glenn Martindahl, Anders Holmvén, Karl Engqvist, Hans Berndtsson, Thomas Larsson, Piter Esberg, Göran Ramstedt, Henrik Svartborn, Peter Rodin, Anders Karlsson, Jukka Ikäläinen.

**ÖIS har även vunnit Allsvenskan vid två tillfällen som ej har gett något SM-guld:
1926, 1928
Allsvenskan hade dessa år ej svensk mästarstatus därför räknas de inte officiellt som två SM-guld. Dock var ÖIS i och med serievinsten det bästa svenska laget dessa båda år. Mellan 1926 och 1930 utsågs inga svenska mästare i fotboll.

**ÖIS har även vunnit Svenska Serien vid två tillfällen som ej har gett något SM-guld:
1910, 1921
Svenska Serien var Allsvenskan föregångare. Nationellt seriespel på högsta nivå. Den spelades första gången 1910 och ÖIS stod då som slutsegrare.

2000 – Cupguldet
Vid millenniumskiftet kom ÖIS senaste titel. Ett guld i Svenska Cupen, klubbens första och hittills enda titel i turneringen.

Efter att ha stått över de två första kvalrundorna gick ÖIS och de övriga elitlagen in i huvudturneringen i omgång 3. Totalt var det 64 klubbar som gjorde upp om bucklan. ÖIS ställdes i första matchen mot IFK Mariestad och gjorde processen kort. ÖIS gick vidare efter en behaglig 8-0-viktoria.

I den fjärde omgången väntade Mjällby AIF. ÖIS vann med uddamålet 1-0 och avancerade vidare till åttondelsfinalerna.

Trelleborgs FF hette motståndarna då och via en ny uddamålsvinst för ÖIS, 2-1, var Sällskapet ett av de åtta sista lagen kvar i turneringen.

I kvartsfinalen blev det en klar 3-0-seger mot Åtvidabergs FF på hemmaplan. ÖIS säkrade därmed sin plats i semifinalspelet.

Efter en riktig rysare i derbyt mot blåvitt besegrades IFK Göteborg till slut med 5-4 efter straffar. I finalen väntade nu AIK som i sin tur slog ut Gunnilse IS med 2-0 i sin semifinal.

Finalen avgjordes över två matcher. Den första spelades på Råsunda i Stockholm. ÖIS vann med 2-0 efter att Marcus Allbäck gjort båda målen. I returen på ett fullsatt Gamla Ullevi vann AIK matchen, men endast med 1-0. ÖIS höll undan och var svenska cupmästare. Sällskapets senast titel.

Källor
P-O Lundin, ÖIS Fotbollshistorik 1891-2008
Pontus Forslund – Lirarnas Historia